Jag har under 20 år startat, förvärvat, investerat i och drivit företag. Idag är jag delägare i sju företag med en total omsättning på 250 mkr. Det har gett mig ovärderliga erfarenheter som jag använder både som konsult och investerare. Jag har under åren utvecklat en syn på entreprenörskap som bygger på värderingar, strategi och ekonomisk kontroll som viktiga framgångsfaktorer. Min plattform som konsult och investerare är Brain Accounting – en ekonomibyrå inriktad på ägarledda företag i storleken 10 – 100 Mkr.

Brains målgrupp stämmer väl överens med företag jag investerar i. Arbetet med att sälja Brains tjänster och sökandet efter spännande företag att investera i går därför ofta hand i hand. Nätverkande är naturligtvis en viktig del och jag ser min blogg som en möjlighet att utöka mitt nätverk. Min blogg ska mer än inspirera. Jag vill ge handfasta tips i frågor som entreprenörer vet är viktiga, men själv sällan är experter på. Ägarfrågor, ekonomi, finansiering, företagsaffärer och strategi. Läs om Brain - en tänkande ekonomibyrå.

Jag har under 20 år startat, förvärvat, investerat i och drivit företag. Idag är jag delägare i sju företag med en total omsättning på 250 mkr. Det har gett mig ovärderliga erfarenheter som jag använder både som konsult och investerare. Jag har under åren utvecklat en syn på entreprenörskap som bygger på värderingar, strategi och ekonomisk kontroll som viktiga framgångsfaktorer. Min plattform som konsult och investerare är Brain Accounting – en ekonomibyrå inriktad på ägarledda företag i storleken 10 – 100 Mkr.

Brains målgrupp stämmer väl överens med företag jag investerar i. Arbetet med att sälja Brains tjänster och sökandet efter spännande företag att investera i går därför ofta hand i hand. Nätverkande är naturligtvis en viktig del och jag ser min blogg som en möjlighet att utöka mitt nätverk. Min blogg ska mer än inspirera. Jag vill ge handfasta tips i frågor som entreprenörer vet är viktiga, men själv sällan är experter på. Ägarfrågor, ekonomi, finansiering, företagsaffärer och strategi. Läs om Brain - en tänkande ekonomibyrå.

Ägarfrågor

Publicerad 2016-10-11

Vad är rimligt styrelsearvode i mindre och medelstora företag

Det är svårt att få ett exakt svar på den frågan, men utifrån mina egna erfarenheter och det (lilla) som har skrivits om storleken på styrelsearvoden så kan jag ge en ganska bra bild över vad som är rimliga styrelsearvoden i entreprenörsföretag och vilka faktorer som är avgörande.

När man söker på nätet, så hittar man mest diskussioner om styrelsearvoden i bostadsrättsföreningar, en nog så intrikat fråga, men knappast något som hjälper en entreprenör att hamna rätt i diskussionen med potentiella styrelseledamöter. Det mest konkreta råd man hittar rörande styrelsearvoden i mindre företag är nog 1-2 basbelopp (i vissa fall kan man se 1-3 basbelopp) och dubbelt så mycket till ordförande. Då ett basbelopp är ca 45 000 kr, innebär detta ett mycket stort spann att röra sig inom. Dessutom definieras sällan vad man menar med ett mindre företag.

Jag har själv arbetat i ett tiotal styrelser i mindre och medelstora bolag med omsättning mellan ca 10 och 250 mkr, jag har tillsatt externa styrelseledamöter i flera av mina egna bolag och har dessutom diskuterat frågan i en rad olika entreprenörsnätverk. Utifrån detta har jag skapat ett antal riktmärken för vad som är rimliga styrelsearvoden. I slutänden är det naturligtvis ansvar och tidsåtgång som är de enskilt viktigaste faktorerna för att sätta rimliga styrelsearvoden. Tidsåtgången och ansvaret påverkas främst av följande faktorer:

Storlek i form av omsättning och antal anställda

Här är min uppfattning att det är antal anställda (snarare än omsättningen) som bör ligga till grund för styrelsearvodet, då komplexiteten i strategiska och finansiella frågor ofta växer i takt med antalet medarbetare. Undantaget är bolag med stora värden i balansräkningen och få anställda (t ex investmentbolag och fastighetsbolag), där kan det vara motiverat att titta mer på omsättningen och värdet på tillgångarna.

Tillväxttakt

Det är betydligt mer relevant att sätta arvodena efter den storlek som bolaget vill nå inom tre år än den storleken som bolaget har idag. Detta beror helt enkelt på att tillväxten i sig driver den typ av komplexitet, utmaningar och problemställningar som ofta leder till en ökad arbetsbelastning för styrelsen. Exempel på detta är strategiska val avseende produkt- och marknadsutveckling, rekrytering av nyckelpersoner samt finansiella utmaningar som i sin tur kan föra med sig ett ökat ansvar för styrelsen.

Ägarförhållande

Spontant säger många att externa ägare (investerare) bör innebära ett högre arvode, då man som styrelseledamot har ansvaret att representera dem. Å andra sidan innebär det faktum att det finns externa ägare ofta att en viss del av grundformalian för ett bra styrelsearbete är på plats (t ex ägardirektiv, styrelsens arbetsordning, tydliga rollbeskrivningar för VD och ledningspersoner), något som underlättar styrelsearbetet mycket. Att arbeta i en styrelse med enbart entreprenörerna själva som ägare kan däremot dra enormt mycket tid för frågor som egentligen inte alls är styrelsefrågor. För mig blir därför inte ägarförhållandet i sig en avgörande parameter, utan snarare vilken tidsåtgång som kan förväntas utifrån den enskilda ägarkonstellationen i bolaget. Notera att jag här inte alls pratar om styrelsearbetet i noterade bolag. Där får frågan ytterligare en dimension.

Antal möten

Min utgångspunkt för arvodena nedan är totalt 6 möten på ett år. Det kan antingen vara 6 styrelsemöten, varav fyra kortare (2-3 timmar) och två lite längre möten (4-6 timmar) med specifikt fokus kring t ex strategi och budget eller 4-5 styrelsemöten + 1-2 arbetsmöten. En större avvikelse upp eller ner från detta bör antingen påverka arvodena eller hanteras genom att ytterligare arbetsmöten arvoderas på löpande timbasis. Normala föreberdelser och resor inför mötena samt löpande dialog i form av telefonsamtal, mejlkontakter eller lunchmöten är naturligtvis inkluderat i arvodet och ska därför beaktas när man räknar ut en rimlig tidsåtgång. I exemplet med totalt 6 möten om året hamnar man då ofta kring en total tidsåtgång på 50 – 80 timmar/år beroende på de andra faktorerna ovan. Som styrelseordförande får man ofta räkna med det dubbla.

Utifrån mina egna erfarenheter och resonemanget ovan är mitt förslag till styrelsearvoden följande (notera att det är kutym att en ledamot som fakturerar styrelsearvodet lägger till sociala avgifter utöver arvodet):

Små företag med omsättning 5 – 10 mkr (5-10 anställda)

Oavsett hur litet företaget är finns det naturligtvis en nedre gräns för hur lågt ett styrelsearvode kan vara om det ska vara meningsfullt att lägga tid och engagemang. Detta tycker jag ligger på 20 000 – 30 000 kr för en ledamot och 50 000 kr för ordförande. Är det ett riktigt litet företag, utan stora tillväxtambitioner, bör det räcka med att man träffas 4-5 ggr/år och behovet av föreberedelser är oftast inte så stort. Då kan man hålla ner tidsåtgången och timarvodet blir ändå acceptabelt.

Ett så här litet företag ska naturligtvis fundera på om det verkligen är en styrelse man behöver eller om det kanske är bättre med ett advisory board. Läs gärna mer om mina rekommendationer kring detta i en tidigare blogg. http://www.castenvonotter.se/styrelse-advisory-board-eller-mentor-vad-ar-bast-for-dig/

Mindre företag med omsättning 20 – 50 mkr (25 – 50 anställda)

Detta är en storlek då de flesta företag väljer att ha en riktig styrelse med ett par externa ledamöter och då bör styrelsearvodet också vara marknadsmässigt. Här bör en ledamot kunna förvänta sig ett arvode som ger en timersättning runt 1 000 kr (inkl sociala avgifter). Min bedömning är att arvodet bör ligga på 40 000 – 60 000 kr och ordförande det dubbla. Detta arvode gäller även för små bolag som har som mål att komma upp i denna storlek och där man ser styrelsen som en pusselbit i detta arbete.

Medelstora företag med omsättning 100 – 250 mkr (150 – 300 anställda)

Nu pratar vi om företag som i allt väsentligt drivs som professionella företag med en tydlig VD-roll (ofta externt tillsatt) och en formaliserad ledningsgrupp med ansvar för att operationalisera de finansiella mål och övergripande strategier som styrelsen beslutar. Företag som ännu inte har uppnått denna storlek, men som har som mål att göra det och därmed är inne i en professionaliseringsfas (som till stor del ska hanteras av styrelsen) bör också räknas hit när det gäller storleken på styrelsearvoden. För dessa företag är 75 000 – 100 000 kr för en ledamot och det dubbla för ordförande rimliga arvoden.

Det finns ytterligare ett par riktmärken du kan använda som underlag innan du fastställer styrelsearvoden:

  • Ett rimligt styrelsearvode för en ledamot brukar ligga i nivå med VD:s månadslön (så länge den kan anses vara marknadsmässig).
  • Den totala kostnaden (inkl sociala avgifter) för hela styrelsen bör hamna på 5-10 % av den vinst som bolaget har satt som mål att med hjälp av styrelsen uppnå inom tre år (givet att vinstnivån är minst i nivå med branschgenomsnittet). I takt med att omsättning och vinstnivå växer, så minskar naturligtvis den %-satsen. För ett företag som omsätter 100 mkr och har som mål att göra 8 mkr i vinst är det dock fullt rimligt att ha en budget för styrelsen på 500 tkr. Det ger utrymme för en ordförande med ett arvode på 150 tkr och tre ledamöter med arvoden på 75 tkr.

Varför ska ordförande ha dubbla arvodet?

Jag har hittills anslutet mig till den någon slentrianmässiga principen att ordförande ska ha dubbla ersättningen mot en ledamot. Detta är en så vedertagen princip att den som frångår den bör ha goda skäl för det. I grunden handlar det om att rollen som styrelseordförande alltid är mer tidskrävande. I strikt juridisk mening är det nämligen ingen skillnad i ansvar mellan ordförande och en ledamot. När man motiverar ett högre arvode med ett ökat ansvar, så bör detta i så fall vara kopplat till det praktiska ansvaret man har för att t ex leda mötena och förbereda mötena tillsammans med VD. Ett annat (delvis irrationellt) skäl för att ge ordförande ett högre arvode är att han/hon oftast är den mest namnkunnige och meriterade personen i styrelsen och därmed har ett högre marknadsvärde och ersättningsanspråk. Om detta samtidigt innebär att personen är en bättre lämpad ordförande, så är detta också ett rimligt skäl för ett högre arvode. I många fall är det dock inte den mest meriterade personen som är bäst lämpad för ordföranderollen. Då kan man hamna i ett dilemma när det gäller arvodena. Mitt råd är dock att vara konsekvent med att utse den person som är mest lämpad att leda styrelsens arbete till ordförande och att den personen (oavsett om någon annan ledamot är mer senior) ska ha ett betydligt högre arvode till följd av den högra arbetsbörda som ordförandeskapet alltid medför.

Till sist kan det vara bra att påminna om det jag skrev i en tidigare blogg. Nämligen att man aldrig bör ha en ensam extern ledamot i en styrelse som i övrigt består av entreprenörerna själva. Utse alltid minst två externa ledamöter för att få en bättre balans i styrelsearbetet.

Tillbaka

14 svar till “Vad är rimligt styrelsearvode i mindre och medelstora företag”

  1. Hans-Peter Lindqvist skriver:

    Lysande beskrivning över hur det bör vara!
    Delar helt din uppfattning om dessa slutsatser.
    Hans-Peter

  2. Pontus Björnsson skriver:

    Föredömligt tydlig och bra översikt!

    /Pontus

  3. Utmärkt sammanställning med välgrundade argument. Tack Carsten. Jag vill tillägga två saker.För det första anser jag att det underlättar för alla parter om man väljer ledamöter på mandatperioder på 2-3 år med möjlighet till omval en eller två gånger. På så sätt får man en naturlig och hälsosam förnyelser av styrelse. Det andra är att styrelsen aktivt arbetar med en kompetensmatris som underlättar att hitta rätt personer i förhållande till företagets utveckling och strategi.

  4. Lennart Almstedt skriver:

    Dessa riktlinjer kan fungera bra för många företag och är vanliga. Men för företag med ambition fungerar inte detta. För företag med stor tillväxt och med kraftfull internationalisering, där man ofta söker partnerskap och collaboration, uppstår ständigt nya frågor som är på styrelsenivå, och även ägarnivå. Ett av de största problemen som jag ser för bolags utveckling är styrelser som inte är närvarande, som inte är insatta och inte står på tå när det behövs. Styrelsen skall inte sitta i förarstolen, det gör VD med sina nyckelmedarbetare. Men styrelsen skall heller inte sitta på läktaren och försöka förstå vad som händer. Styrelsen skall vara i depån och jobba (för att använda en trevlig slogan). Mitt förslag är: minska styrelsen, ställ betydligt högra krav på den i form av närvaro och samverkan, men var beredd att betala betydligt mer per person. Komplettera styrelsen med rådgivare som kan bytas ut i samma ögonblick som det blir av vikt. Bra att några har kontinuitet (den lilla styrelsen), men behovet av spetskompetens och förmåga kan växla snabbt i företag med ambition, och där kommer rådgivare till sin rätt.

  5. Det skulle vara intressant att se kalkylen gällande vad som blir kvar till möjligt nettomånadslöneuttag om man fakturerar 75.000 kr årligen för ett styrelseuppdrag via eget aktiebolag. Alltså efter arbetsgivaravgift, itp2, arbetsmarknadsförsäkringar, semesterersättning, inkomstskatt, bolagsskatt samt normala omkostnader för uppdragets genomförande (tex resor). Vad räknar ni med på slutraden?

  6. Casten von Otter skriver:

    Hej Henrik,

    Jag har fått blandade kommentarer kring nivåerna. Jag har främst utgått från vad jag ser är faktiska arvoden, utan att lägga allt för mycket värderingar. Generellt kan jag hålla med om att givet både ansvar och tidsåtgång för att göra ett riktigt bra arbete, så är arvodena i den typen av bolag låga i Sverige. När det gäller beräkningen så motsvarar mina siffror en bruttolön, vilket innebär att om du fakturerar så för man lägga till arbetsgivaravgiften (nu kommer det tyvärr inte gå att fakturera efter årsskiftet). Om man utgår från att de flesta som kommer ifråga för ett styrelseuppdrag har en relativt hög marginalskatt och höga pensionsförsäkringar, så skulle det nog bli kvar ca 30 000 kr efter alla skatter oavsett om man tar det som lön eller fakturerar. Detta torde motsvara ungefär 10 dagars arbete om man jämför med vad man får kvar efter en normal chefslön, så helt snett ute är jag nog inte…

  7. Erik Domines skriver:

    Hej Henrik

    Utmärkt och utförligt skrivet om föreslagna arvodesnivåer.

    Mvh Erik

  8. tomas hallberg skriver:

    Hej, mycket bra sammanställning och beskrivning. Faktiskt den bästa jag läst so far. Tack!
    Tomas

  9. Camilla Frank skriver:

    Tack Casten för en bra sammanställning. Inte arbetat i Sverige på många år och behövde uppdatera mig på vad som gäller. Hittills det bästa jag kommit över på nätet.

  10. Ingrid Jegou skriver:

    Hej,

    tack för en bra redogörelse!

    Det låter som att arvodet är ganska generiskt. Jag undrar därför i vilken utsträckning arvodet kopplas till ledamöternas prestation och hur väl de möter de uppsatta målen i tjänstebeskrivningen/ ägardirektiv mm?

    Bästa hälsningar,
    Ingrid

  11. Casten von Otter skriver:

    Hej Ingrid,

    Det är ju inte helt ovanligt att styrelseledamöter får optioner i de bolag de arbetar och då blir det ju en form av koppling till styrelsens kollektiva prestation. Jag har däremot aldig hört talas om prestationsbaserade styrelsearvoden på individnivå. En orsak till detta är förmodligen att det blir väldigt svårt att sätta upp kriterier för hur prestationen mäts (jämför säljmål, debiteringsgrad, resultatansvar för affärsområdeschefer etc som är vanligt på en mer operativ nivå). Det man skulle kunna tänka sig är ett mer diskretionärt system där ”någon” enväldigt beslutar om någon form av bonus på lite mer mjuka kriterier (vilket kan vara en del i ett bonussystem för en vd eller ledningspersoner). Problemet är vem denna ”någon” i så fall ska vara. Formellt är det ju bolagsstämman som utser styrelsen och beslutar om arvoden, men bolagsstämman/ägarna har svårt att avgöra vilket bidrag enskilda styrelseledamöter lämnar. Många, lite större bolag, har förvisso en mer formell utvärderingsprocess av styrelsearbetet, men den syftar mer till att förbättra styrelsearbetet som helhet och delvis till att avgöra vilka ledamöter som eventuellt ska bytas ut. Sammanfattningsvis tror jag att det är en omöjlighet att skapa individuella, prestationsbaserade styrelsearvoden. Vad som däremot är vanligt är att enskilda styrelsemedlemmar som utför arbete som kan anses ligga utanför ordinarie styrelsearbete i tillägg till sitt styrelsearvode får konsultarvode baserat på nedlagd tid. Detta är vanligare nu när man inte får fakturera styrelsearvoden. Då kan det finnas incitament att hålla nere styrelsearvodet och istället komplettera detta med konsultarvode för extra arbete. Sådant arbete kan t ex vara deltagande i arbete med finansiering (kapitalanskaffning, bankmöten etc), deltagande i försäljningsprocesser, deltagande i diverse kommittéer där arbete görs tillsammans med ledningspersoner och/eller externa konsulter. I dessa fall sker ersättning nästan alltid på timbasis.

    /Casten

  12. Ingrid Jegou skriver:

    Hej Casten,

    stort tack för ett utförligt och mycket hjälpsamt svar. Uppskattas varmt!

    Bästa hälsningar,
    Ingrid

  13. Susanne skriver:

    Hej!
    Vad skulle du säga är rimlig ersättning i ett ännu mindre bolag, enmansföretag med en styrelseledamot förutom ägare/ordförande? Styrelsen används ffa för diskussioner om uppdrag o förvaltning/investeringar
    Mvh
    Susanne

  14. Casten von Otter skriver:

    Hej Susanne,

    Ju mindre bolag desto svårare att svara på frågan. Arvodet kan ju sägas vara en kombination ansvar/risk, bidrag till värdetillväxt och nedlagd tid. I ditt företag gissar jag att ansvar/risk för en extern ledamot är mycket begränsat. Då handlar det främst om de andra två. Om det handlar om stora uppdrag och investeringar så är det klart att det kan vara berättigat med ett högre arvode, men jag landar nog i att den rimligaste beräkningsgrunden i ditt fall är nedlagd tid. Om du har en kvalificerad ledamot så bör hen ersättas med minst 1 000 kr/tim och inräknat lite förberedelser så är innebär det kanske ett arvode på runt 4 000 – 5 000 kr per möte.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × ett =